kan inte få dig ur mitt huvud,

 

istället för att tänka på allt de jävla dåliga som va så tänker jag bara på våra bra stunder,

och de känns så jävla fel, jag menar

de va du och jag, förevigt ? och vi skulle flytta ihop, du skulle bygga vårat dröm hus,

och nu är de slut, jag har accepterat det, du har en ny, det kommer aldrig bli "vi" igen, och det gör ont, så jävla ont att veta det, men jag försöker, att glömma , men hur glömmer man sin stör sta kärlek? Men de är väl som dom säger. Man glömmer med tiden. Tiden läker alla sår. Jag älskar dig ....