Sitter hemma själv nu, och lyssnar på musik.

inte braa,

när jag är själv tänker jag för mkt,

Ni anar inte, hur jävla jobbigt det är att ha den här jävla klumpen i bröstet varje jävla dag!

att känna sig så jävla ensam fast man har flera underbara vänner och familj,

men ändå känns de som man är ensammast i hela jävla världen,

och de känns som att ingen fattar vad man går igenom, hur man mår och vad man tänker på dag ut och dag in,

jag har försökt ta livet av mig flera gånger för jag orkar inte,

hade jag inte haft min bror den här tiden när de tog slut mellan mig och Oskar så hade jag nog inte varit i livet, varje dag så bröt jag ihop, jag grät och grät och grät tills jag tillslut spydde, men han kom till mig, han släppte inte taget om mig, och jag har sovit i hos honom varenda natt nu i över en månad, jag han och Zita, och på dagarna hittar vi på något, om vi så bara sitter med varsin dator och nördar så lämnar han inte min sida.

Jag älskar min bror<3

 

 

Jag vill må bra! jag vill kunna klara av saker som vanliga människor tycker är så jävla enkelt,

jag önskar jag bara kunde trolla bort den här skiten, jag vill börja om från början, börja om högstadiet och gymnasie utan den här skiten, skaffa jobb, lägenhet och allt sånt, som dom flesta i min ålder redan skaffat,

jag känner mig så jävla värdelös med den här skiten!

tänker inte skriva nå mer om de här för de blir väl rätt så tråkigt för er att höra på mitt gnäll

hörs